Min kamp går vidare till Kammarrätten!

Just nu längtar jag att umgås med mina barn göra saker som vi gjorde innan, de byggde kojor hemma, sjöng karaoke, allt det som socialen vet ingenting om, de är inte ens intresserade av att veta, de vill veta det som familjehemmet har hittat på eftersom de jobbar för samma saker och man behöver inte gissa för alla vet, att behålla någon annans barn, hindra dem från att träffa sina föräldrar ensam bara för att barnen kan avslöja deras hemligheter, SOC visste att jag vill säga till honom vilken rätt har han när det gäller LVU han är 16,5 år och han behöver inget LVU, han kan säga själv om han vill eller inte men de berättar att det är säkrare om han har det kvar så slipper han vara orolig om vad som kommer hända sen. Det är grymt och elakt, om han vill vara kvar behöver de inte ha honom kopplad som en hund som att den skulle rymma hemifrån, jag tycker att de här människorna är så rädda för de vet att det som de har gjort är olagligt, IVO säger att de ska hjälpa alla barn som är familjehems placerade genom att träffas och kunna prata, jag tycker det är en bra ide men det är alltid slut efter planeringen hittar de ngn som går bakom ryggen och det blir samma igen. Det hjälper ingen utom  de själva. Jag vill veta mycket om vad som har hänt i min lilla Kommun, allt är inte samma som det var, speciellt hos SOC, de planerade att barnen skulle förberedas att flytta hem sedan poff hittade de på massor av ursäker att stämpla oss men de har ingenting utom att de ljuger åt barnen med både ditt och datt! Det är så patetiskt! Jag ger inte upp men jag går inte i deras fotspår. En dag kommer de tröttna på mig, jag är envis, jag ger mig aldrig tills jag får det som är mitt och det är BARNEN!!!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0